måndag 16 augusti 2010

Tomt.

Att skutta runt utan att veta vad som komma skall ger en en elchock så stor och hård att man snubblar bakåt ända tills man faller över en kant. Man kommer falla så långt och länge att man hinner tänka på alla fel man gjort under alla sina dar under sitt liv tills man inser att det inte var ens fel någonstans någongång. 
Slaget när man når botten kommer göra så ont att man tror att man kommit till det andra livet och tänker att "fan nu är det slut", besviken över detta. Men man blir bara ännu mer besviken när man senare inser att man inte har kommit undan verkligheten att man måste gå igenom det som man föll för.
Det hade varit bättre om man slog sig så hårt i huvudet i slaget efter fallet att man fått en svår minnesförlust, att man kunde ta en kaka efteråt och må bra igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar