Ehm.

När livet känns hårt och allt det fina långt borta:
svälj och tänk varma tankar tills du skrattar så hårt för dig själv att alla i din omgivning tror att du blivit helt galen och blir så rädda för dig att de går upp i rök.

Tänka.

Skulle man kunna bli så störd i huvudet att man går och tar en kniv från sin kökslåda och skär sig ett djupt vackert sår på armen för att se blodet flyta ut ur kroppen.
Skulle det göra ont och hur ont skulle det då göra?
Vad skulle man få ut av att se sitt blod rinna och tänk om man får panik och syr ihop sig själv hemma för att försöka stoppa blödningen utan att lyckas.
Tänk om hela ens hud skulle gå sönder av nålen för att den var smutsig.
Måste man tänka efter hela tiden om allting man gör ska man bolla med tankarna och komma fram till allt dåligt som kan tänkas hända om man skär sig i armen eller ska man bara göra.
Ska vi tänka en extra gång?

Hoppas.

När du tycker att det är svårt finns det inget annat att göra än att svälja och fortsätta gå in mot framtiden där du förhoppningsvis hittar ett ljus att följa och hoppas på att ljuset för alltid ska finnas framför dig och aldrig förvandlas till ett mörker så att du går vilse.

Untitled.

Vi skapar själv vårat paradis och vårat helvete
Vi bestämmer över våra egna känslor
Vi sortera bort det vi vill glömma och kastar det iväg
Men jag är orolig över hur det ska sluta, tänk om det vi kastat bort hittar sig en väg att studsa tillbaka in i våra liv, slå oss hårt i magen, så hårt att vi flyger baklänges långt bort och inte hittar en väg tillbaka.